Senaste inlägg

Renovera ytan av en gammal murstock eller tegelvägg

Ibland kan en vacker murstock eller tegelvägg vara gömd bakom puts, vävtapet eller annat material. Här delar jag om hur en gammal vacker tegelyta bakom puts och spånstapet kan tas fram.

En gammal murstock eller tegelvägg som är täckt av puts kan friläggas och rengöras för att återställas till en vacker gammal tegeltya. Det är viktigt att kontrollera murens skick och vilken sorts bruk den är murad med. Vid behov kan gamla fogar av kalkbruk fogas om eller förseglas med matt golvlack. Teglet kan även behöva rengöras med stålborste och kalk.

Frilägg och rensa ytan: tänk på detta innan du börjar!

Börja med att undersöka muren och ytan innan du går loss på den och knackar bort puts eller river väv eller vad som nu täcker muren.

Om ytan är putsad kan man prova att knacka bort lite först för att se vilken typ av sten som döljer sig under. En huggmejsel och en hammare gör ofta jobbet enklare, särskilt för mindre ytor eller där putsen lossnar enkelt. Skulle tegelytan, eller det som döljer sig bakom putsen, vara i dåligt skick eller inte alls så vackert man tänkt sig, ja då kan det vara värt att fundera på om en ny vägg av återvunnen tegel ska muras upp utanpå den gamla. Mer om det längre ner i artikeln.

Om det är en murstock som används för eldning, eller om du planerar att ansluta en eldstad till den, så är det viktigt att den inte täcks av brandfarligt material. Den kommer inte bli godkänd för eldning om den skulle vara täckt av exempelvis en träskiva eller annat brandfarligt material.

Täcka och skydda mot damm

Att frilägga och göra rent en tegelvägg eller murstock är ett arbete som dammar väldigt mycket. När man knackar bort cementputs eller kalkputs finns alltid risken att bitar av cement kan flyga lite överallt och lätt skada golv och fönster. Tänk på att skydda golv och känsliga ytor med täckmaterial!

Om golvet framför arbetsplatsen ska bevaras så kan man täcka det med en masonitskiva som skyddar betydligt bättre än golvskyddspapp eller mjölkpapp. En fleecefilt, målarfilt eller gammal trasmatta fungerar också bra för att skydda golvet.

Möbler och liknande som inte flyttas kan man täcka med lakan eller täckfolie. Glöm inte heller att stänga av dörröppningar för att förhindra att dammet sprider sig till andra delar av huset. En så kallad dammskyddsdörr är ett effektivt sätt att skärma av rummet och förhindra att dammet sprids vidare.

Utrustning och verktyg som är bra för arbetet

När jag själv gjorde jobbet med att frilägga och återställa ytan på en gammal murstock så använde jag följande:

Friläggning och rensning av murstocken:

Huggmejsel och hammare

Stålborste

Skydd: munskydd, handskar, skyddsglasögon

Täckmaterial:

Mdf-board eller masonitskiva på golvet

Mjölkpapp eller golvskyddspapp

Dammskyddsdörr

Återställa tegelytan:

murslev och fogslev

fogplatta

murarbalja

kalkbruk

Vilken typ av puts- och murbruk?

De vanligaste typerna av bruk är cementbaserat bruk, cementkalkbruk och kalkbruk. Även lerbruk kan förekomma i gamla byggnader.

En grundregel vid renovering och när man påför nytt bruk, är att alltid använda samma typ av bruk som redan sitter där. Detta eftersom bruken har helt olika egenskaper och beter sig olika vid fukt, värme och rörelser i byggnaden. I äldre byggnader, oftast fram till 1950-talet, är kalkbaserad bruk och putsbruk vanligast.

Kalkbaserat bruk är ett traditionellt putsbruk som kännetecknas av att den är vit, porös och lätt smulas sönder. Den har egenskaper som lämpar sig väl för renoveringsarbeten, då den är mer följsam och tål rörelser bättre än cementbaserat bruk. Vidare har kalkbruk god andningsförmåga genom att släppa igenom fukt och luft bättre än cementbruk. Därmed är det vanligt i äldre byggnader.

Cementkalkbruk består en viss andel cementbruk och blir därför hårdare och stabilare än rent kalkbruk.

Lerbruk är det äldsta bruket och har använts i tusentals år. Det har god andningsförmåga, fukthantering och isoleringsegenskaper, men är samtidigt skör och känsligt för mekanisk påverkan.

Cementbaserat bruk är vanligast vid nybyggnation och kännetecknas av att det är hårt och hållbart, vilket lämpar sig väl för stora konstruktioner med höga laster. Kalkbruk är mjukare än modernt cementbaserat bruk och och härdar också långsammare. När kalkbruk spricker så sker det med små och flera sprickor, medan cementbruk spricker i stora bitar.

Som sagt, använd inte cementbaserat putsbruk på en yta som tidigare har putsats med kalkbruk. Risken är stor att ytan förstörs om ett cementbaserat putsbruk läggs på en yta som har putsats med kalkbruk, eftersom bruken har så olika egenskaper och reagerar olika när de utsätts för fukt, värme och andra faktorer.

Om du behöver mura upp, reparera eller återställa en yta som tidigare har murats och putsats med kalkbruk, är det bästa alternativet att använda kalkbaserat mur- och putsbruk. Det ger en hållbar och vacker yta med ett traditionellt och levande utseende.

Om en helt ny mur ska muras upp så kan alternativt puts- och murbruk C med fördel användas. Detta bruk används för icke-bärande konstruktioner och är ett bra och flexibelt bruk både för murning och grovputsning.

Friläggning av den gamla tegelytan

Kalkbruk är ofta lättare att knacka bort än cementbaserad bruk. En borrhammare kan göra jobbet enklare med att knacka bort puts, men använd den med försiktighet för att undvika att tegelytan skadas.

En huggmejsel och hammare räcker i många fall, även om jobbet kan vara tidskrävande och dammigt. Att jobba sig uppifrån och ner är ofta att föredra, då man successivt jobbar sig neråt i putsen. En stålborste kan ofta riva bort resterna som blir kvar av kalkputs utan problem.

Är det istället ett hårt cementbaserat puts som täcker ytan och som är svårt att få loss, ja då kan det faktiskt vara en idé att mura upp en ny tegelvägg av återvunnen tegel. Risken är att putsen ibland har bitit fast så hårt i tegelstenarna under och att dessa skadas ju hårdare man sliter och hugger för att få bort all puts.

Är det väv eller tapet som täcker murstocken eller tegelytan så sitter det ofta ett lager puts under. Då gäller det att knacka bort detta ända in till tegelstenarna. Skulle det vara trämaterial eller annat som täcker murstocken kan man prova att borra ett titthål för att bättre kunna inspektera ytan inunder.

Foga om eller bevara de gamla fogarna

När tegelytan efterhand frilagts får man snabbt en uppfattning om fogarna skick. Om fogarna spricker lätt och smulas sönder vid rivningsarbetet är det bäst att foga om de för bästa resultat. Är de däremot intakta och inte har lossnat så kan man försegla foglarna med matt golvlack. Att just matt golvlack rekommenderas är för att man ofta vill att fogarna ser så naturliga och gamla ut som möjligt. En blank lack kommer istället göra att fogarna upplevs som nygjorda och glansiga.

Ska de strykas med matt golvlack så är ett gott råd att prova försiktigt på en liten del av fogen först, för att testa hur resultatet blir.

Kratsa ur gammal fog

Innan gamla fogar av kalkbruk fogas om behöver de gamla fogarna rensas ur för att ge det nya bruket fäste. “Kratsa ur”, alltså knacka bort gammal fog ca 2 cm djupt in för hand med en huggmejsel och hammare. Ofta hittar man en lämplig metod som man får in en bra arbetsrytm med. I mitt fall blev det huggmejsel, hammare och en gammal sliten snickarkniv som fick rensa ur det mesta.

För större arbeten med omfogning av exempelvis tegelfasader finns även fogfräsar att använda. Men i detta fall räcker det ofta att rensa/kratsa ur fogarna för handkraft.

När fogarna är rensade är det viktigt att få bort alla lösa rester och löst putsdamm. Ta hjälp av en murarborste eller annan liten handhållen borste för grovrengöring av de urkratsade fogspåren. Gå sedan över ytan med en grovdammsugare.

Foga om tegelytan

Nu har det blivit dags att lägga in ny fog i spåren. Blanda kalkbruk enligt anvisningarna och tänk på att fogen ska kännas lätt att arbeta med. Den ska inte vara för rinnig och inte heller för fast och stabbig. Enklast är att börja foga lite och se hur det känns och då snabbt justera bruket med ev. lite mer vatten eller mer bruk för att få till en bra konsistens.

Ett tips är att fukta spåren med vatten med en blomspruta eller sprayflaska innan nytt bruk läggs i. Detta för att bruket ska få bättre fäste mot teglet och den gamla fogen längst in. Spraya ett par rader av fotspåren i taget så att inte vattnet helt hinner avdunsta innan bruket påförs.

Ta sedan fogplattan i ena handen och lägg med fogsleven i andra handen upp en klick bruk på fogplattan. Ta sen fogsleven och hugg med den, som en kniv, lite försiktigt i klicken med långsidan. Jobba lite lätt med fogsleven i bruket och forma klicken något avlång på fogplattan. Bruket får då en mer seg konsistens och ett bättre hugg mot yta.

Två arbetsmetoder vid fogning

När kalkbruket ska läggas in i fogspårer finns två arbetsmetoder. Börja med att fatta fogsleven i ena handen och fogplattan med bruket i den andra.

Två metoder för att foga:

Svårast metod som kladdar minst

Skär ner i bruket med fogsleven och lyft upp en klick på baksidan av sleven. För därefter med in bruket i spåret och tryck till med en mjuk rörelse så att bruket fastnar.

Som du kommer märka krävs ett visst mått av skicklighet och bra konsistens på bruket för att med baksidan av fogsleven få med sig bruket och inte tappa det innan det landar i fogen.

Fördelen är att metoden kladdar minimalt på tegelytan.

Enklast metod som kladdar mer

Lägg långsidan av fogplattan kloss an mot tegelytan precis i nivå med fogspåret. Med fogsleven skär du ner i bruket och matar in det i spåret genom att putta eller skrapa in det. Samtidigt låter du fogplattan löpa längs tegelytan i takt med att spåret fylls. Metoden är snabb men ger ofta mer spill och kladd på tegelytan.

När en rad av fogning är klar med någon av metoderna tar du och skrapar med en jämn och tryckande rörelse längs fogen med baksidan av fogsleven. Du kommer att hitta en metod som du trivs med.

Ta sen och lägg i eller putta i bruk i de stående/vertikala stötfogarna. Därefter jobbar man vidare. En fördel är att jobba sig nerifrån och uppåt eftersom att man då hela tiden har ifyllt bruk att bygga emot i de stående stötfogarna.

Grovrengöring och slätning av fogen

Beroende på hur snabbt ditt bruk torkar så kan man efter ett par ifyllda rader gå tillbaka och torka av eventuellt kladd från tegelytan. En bit säckväv är bra och torkar enkelt bort kalkbruk så snart det fått torka lite. Med säckväven eller ett par grova handskar kan man sen dra fingret eller gnugga lätt över de nya fogarna för att jämna till dem och slipa bort överflöd och ojämnheter.

Gör detta lite löpande under arbetsgången och du kommer att märka hur länge du kan jobba vidare med fogningen innan det är lagom att putsa till den.

Vilken skiva sätter man i badrum?

När badrummet ska renoveras är det viktigt att väggen förses med rätt skivor innan tätskiktet sätts. Men vilken skiva ska man använda?

Vilken skiva man ska välja vid renovering av badrum beror på valet av tätskikt men också vilka branschregler man utgår från. Gipsskivor kan användas under våtrumsmatta eller foliebaserat tätskikt. Vanligen sätts OSB- eller plywoodskiva bakom för att väggen ska tåla belastningen av handfat och skåp. Vätskebaserade tätskikt kräver en byggskiva som tål högre luftfuktighet.

Får man sätta vilken skiva man vill i badrum?

Ja, kort och gott kan du sätta vilken skiva du vill när du renoverar badrummet. Men för att badrummet ska uppfylla olika branschmässiga standarder och därmed räknas som fackmässigt utfört, så finns rekommendationer och typlösningar att följa. Särskilt viktigt är detta ur försäkringssynpunkt men också för att undvika skador i tätskikt orsakade av felaktiga materialval och rörelser i konstruktionen. Bor du i bostadsrätt och vill renovera badrummet kan det också finnas krav på vilka branschstandarder som ska tillämpas och därmed materialval.

Vilka olika branschstandarder berör skivor i badrum?

Det kan ofta kännas som en djungel för en hemmafixare att ha koll på vilka branschstandarder som finns och som på något sätt berör valet av skivmaterial i badrum. Men vill man utföra ett fackmannamässigt korrekt renoveringsarbete och få värdefulla tips som berör konstruktion och valet av skivor i badrum så är det en god idé att vända sig till följande aktörer, lite beroende på vilken typ av ytskikt och tätskikt man ska välja:

GVK (Svensk Våtrumskontroll): ger bland annat ut branschreglerna “Säkra Våtrum” som täcker in det mesta inom våtrum.. Allt från golvfall till våtzoner, regler för dörrtrösklar till rörgenomföringar, fördelningsskåp och infästning i våtrum. Helt enkelt en väldigt bra och nyttig resurs att läsa på mer hos inför ett projekt.

BKR (Byggkeramikrådet): är inriktat på frågor om keramik, inklusive användandet av keramiska skivor i våtrum. För den intresserade och nyfiken en bra resurs för den som vill läsa på och lära sig med om kakel, klinker, granitkeramik, mosaik, terrakotta och andra material och vad man bör tänka på inför och under ett badrumsprojekt.

Säker vatten: branschorganisation för allt kring säkra vatteninstallationer i badrum, kök och övriga våtrum

Vad säger GVK, BKR och Säker Vatten om skivor i badrum?

GVK och BKR har satt en branschstandard som delar in skivor i badrum utifrån hur hög luftfuktighet de klarar som kritisk nivå, samt i vilken våtzon de sätts och vilket tätskikt som ska användas.

Säker Vatten hänvisar till en typgodkänd Våtrumsvägg som är framtagen i samarbete med flera aktörer som husbyggare och byggbolag, samt testad och typgodkänd av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås.

Vilka skivor är godkända vid badrumsrenovering?

Normal kartongklädd gipsskiva är godkänd enligt BKR (Byggkeramikrådet) och GVK (Svensk Våtrumskontroll) vid våtrumsmatta, plastmatta eller foliebaserade tätskikt. Foliebaserade tätskikt är det som normalt används bakom kakel och klinkers. Men vi tätskikt som rullas på, så kallade vätskebaserade tätskikt, då krävs en våtrumsskiva som tål en högre relativ luftfuktighet än 75%, vilket inte en normal gipsskiva lever upp till. Skivor som klarar högre luftfuktighet är exempelvis fermacell eller fibercementskivor.

Risken är att en kartongklädd gipsskiva angrips av mögelpåväxt i de fall när luftfuktigheten blir högre. Istället ska en icke-organisk skiva av fibergips, cellplast eller cement användas så fort det handlar om väggar som ska rullas med tätskikt och förses med våtrumsduk som därefter målas med våtrumsfärg.

Vill man välja en skiva bakom gipsen som klarar alla krav oavsett tätskikt, då är en konstruktionsplywood, även kallad K-plyfa, att rekommendera. K-plyfan består huvudsakligen av granfanér och är tillverkad för konstruktioner och byggnation. Sätter man en våtrumsmatta som tätskikt så går det även bra med OSB bakom gipsskivan,

Godkänd våtrumsvägg

Det finns en typlösning för väggkonstruktion i våtrum och badrum som har provats och godkänts av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås och som uppfyller Boverkets krav. Denna typlösning har tagits fram gemensamt av olika aktörer i branschen, med Föreningen Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond som finansiär. I denna typlösning ingår en 15 mm plywood i väggkonstruktionen (K-plyfa av kvalitet P30).

Denna typlösning är dock inget krav att följa utan kan ses som en rekommendation och en lösning där man vet att konstruktionen lever upp till alla tekniska krav. Att använda Plywood av denna kvalitet i väggarna har flera fördelar jämför med att använda 11 mm OSB. Plywood-skivan står emot fuktrörelser bättre än OSB-skivan och är betydligt tåligare för belastningen från väggmonterad inredning och porslin.

Kan man använda OSB och gipsskiva i badrum?

Det beror på vilket tätskikt man ska använda och vem som ska godkänna badrummet. Men i flera fall kan man använda dessa skivor. Ska badrummet kaklas eller bekläs med andra keramiska plattor, ja då är det ett gott råd att lägga lite extra pengar på att sätta konstruktionsplywood bakom gipsen istället för OSB. Just av anledningen som nämns ovan, att k-plyfan står emot fuktrörelser bättre och är robustare.

Ska badrummet däremot kläs med våtrumsmatta så fungerar OSB och normalgips. En våtrumsmatta som är godkänd av GVK anses generellt som det säkraste tätskiktet för att stå emot risken för vattenskador i badrum och tätskikt.

Om badrumsväggen istället ska kläs med en tunnare och tapetliknande våtrumsväv som därefter målas med våtrumsfärg, ja då är det en god rekommendation att använda en våtrumsskiva för det yttre skiktet. Detta eftersom att våtrumsväven sätts i ett så kallat vätskebaserat tätskikt som rullas eller penslas på. Sammantaget lever våtrumsväven och tätskiktet inte upp till samma standard som de andra tätskiktssystemen och därför ställs högre krav på den bakomliggande konstruktionens yttre skiva.

Tänk dock på att säkerställ att våtrumsväven, tätskiktsprimer och färgen kommer från samma system och tillverkare, för att inte råka ut för problem vid eventuella försäkringsärenden eller reklamationer.

När behöver man en våtrumsskiva?

En våtrumsskiva är som det låter avsedd för våtrum som badrum och tvättstugor där den relativa luftfuktigheten är högre än normalt. Våtrumsskivor som är tillverkade i icke organiska material som fibercement, cement eller cellplast, är därför lämpliga för att bättre stå emot påväxt av mögel. Upp till 75% relativ luftfuktighet brukar räknas som normalt. Är luftfuktigheten högre börjar lätt mögel att utvecklas på organiska material som trä och papper. Badrum är särskilt utsatt för vatten och fukt och därmed för hög luftfuktighet.

En annan fördel är hållfasthet. Väljer man exempelvis en fermacell-skiva så får man en slagtålig och robust skiva som tål att hänga skåp och inredning i utan någon bakomliggande skiva. Dock är det alltid ett gott råd att sätta en träbaserad skiva bakom (som OSB eller k-plywood) just för att få ordentligt med fäste bakom skivan eftersom att regelavstånd inte alltid är anpassade efter skivornas mått.

Olika tätskikt kräver olika byggskivor

Här är en sammanfattning av de vanligaste typerna av tätskikt med val av skivor i badrum:

Plastmatta eller våtrumsmatta

Tätskiktet utgörs av våtrumsmattan som samtidigt utgör ytskiktet. Våtrumsmattan, om den är godkänd för våtrum enligt GVK, anses ofta som det säkraste alternativet i våtrum.

Skiva att använda: Normalgips med K-plywood eller OSB bakom.

Foliebaserat tätskikt

Tätskiktet i form av en folie sätts i samband med keramiska plattor som kakel, klinker och stenplattor.

Skiva att använda: Normalgips med K-plywood bakom, alternativt en byggskiva som fermacell eller liknande, med K-plywood bakom.

Vätskebaserat tätskikt

Tätskiktet rullas ofta på, liknande ett vävlim eller primer, och förses med en tunn våtrumsväv som sen målas.

Skiva att använda: Våtrumsskiva med OSB eller K-plyfa bakom. (Detta tätskikt är endast för våtzon 2)

Byggskivor i våtrumszon 1 och 2

Det är viktigt att titta på hur bland annat GVK delar in ett badrum i olika zoner. Detta utifrån hur utsatt området är för vattenbegjutning och stänk. Våtrumszon 1 och 2, även kallat våtzon 1 och 2. Särskilda krav på tätskikt och avstånd som rör elinstallationer och golvbrunnar gäller för våtrumszon.

I badrummet räknas hela golvet som våtzon 1 och väggar som normalt utsätts för vattenspolning från dusch- eller badkarsblandare. Väggen 1 meter utanför duschplats räknas också som våtzon 1 och dessutom hela ytterväggen om duschen är placerad mot en sådan. Hela golvet måste ha ett godkänt tätskikt som går upp en bit, med ett så kallat uppvik, på väggen även i våtzon 2. Övriga ytor i badrummet räknas som våtrumszon 2.

Godkända våtrumsskivor med både tätskikt och ytskikt

Som ett alternativ till traditionella byggskivor och tätskikt finns även vattentäta väggsystem för badrum och våtrum. Väggsystem som Fibo innehåller både tätskikt och ytskikt i samma skiva.

Systemet består av högtryckslaminerade skivor som monteras direkt på reglar eller K-plyfa bakom, enligt tillverkarens anvisningar. Systemet sägs spara tid jämfört med kakel och uppfyller kraven enligt BBR, Boverkets Byggregler.

Eftersom denna typ vattentäta väggsystem skiljer sig från andra typer av traditionella tätskikt så kan ett bra råd vara att höra med sitt försäkringsbolag hur de ställer sig till detta alternativ.

Får man renovera badrummet själv?

En fundering som många har är om man får renovera i sitt badrum på egen hand.

Det finns ingen lag som säger att man inte får renovera badrummet själv. Undantaget är elarbeten och åtgärder som kräver bygganmälan eller bygglov. Hit hör vanligen att ändra värmesystem eller flytta golvbrunn. Dessa VVS-arbetet är klokt att överlåta till fackman. Ur försäkringssynpunkt är det viktig att fotografera varje moment för att kunna visa att arbetet skett på ett fackmässigt sätt och enligt gällande byggnormer.

Vilka byggnormer gäller vid badrumsrenovering?

Vid badrumsrenovering är det viktigt att allt arbete utförs på ett fackmannamässigt sätt. Det betyder att arbetet ska hålla samma standard och uppfylla samma byggnormer som om det utförts av en auktoriserad fackman, alltså hantverkare eller yrkesman som har en specialiserad skicklighet och behörighet som har auktoriserats genom någon av de branschorganisationer som berör badrumsrenoveringar.

Här är en översikt över de olika aktörer som har byggregler och byggnormer som är viktiga att följa för att göra en fackmässigt utförd badrumsrenovering. Har man koll på dessa inför en renovering så är man väl förberedd inför en badrumsrenovering, oavsett hur mycket man tänker göra själv:

GVK, Golvbranschens våtrumskontroll, ger ut branschregler för tätskikt i våtrum.
BKR, Byggkeramikrådet, ger ut Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV) som bland annat inkluderar riktlinjer för att mäta golvlutning i våtrum.

Säker Vatten, branschregler för säker vatteninstallation
MVK, Måleribranschens våtrumskontroll, ger ut branschregler för målade våtrumssystem
Boverket, myndigheten som bland annat berör byggande och renovering och vilka regler och krav som gäller vid renovering av badrum

Gäller försäkringen om man renoverar badrummet själv?

Försäkringsbolagen har lite olika strikta policies när det kommer till råd och regler för badrumsrenovering. Vid en eventuell skada och försäkringsärende kan försäkringsbolag kräva att våtrumsintyg kan uppvisas. Men de flesta försäkringsbolag nöjer sig med om man kan styrka att arbetet utförts på ett fackmässigt sätt och enligt de byggnormer som gällde vid tidpunkten för renoveringen. Ett gott råd är att undersöka vad just ditt försäkringsbolag säger om badrumsrenovering.

Eftersom att badrummet utsätts för mycket slitage och rinnande vatten så är det också där risken är störst för att fukt- och vattenskador uppstår. För att undvika tråkiga överraskningar är det såklart viktigt att göra tätskikt och annat renoveringsarbete i badrummet på ett fackmannamässigt sätt. Framförallt din egen skull, för vatten vill man inte ha in i väggar och golv innanför tätskiktet.

Rivning av badrummet själv

Om du står inför en total badrumsrenovering så innebär det att allt ska rivas ut. Eftersom att badrum är hårt belastade av slitage och vatten så är den tekniska livslängden i regel 15-20 år, vilket innebär att man sällan bara delvis river ut badrummet. Detta för att garantera att tätskikt, avlopp, golvbrunnar och vattenrör uppfyller gällande byggnormer och standard.

Om badrummet och golvbrunnen är äldre än 1990 så ska golvbrunnen alltid bytas ut mot en ny för att följa GVK:s regler. Det innebär att allt ska rivas bort ned till golvbjälklag och väggreglarna. Golvbrunnen får ofta bilas upp med en borrhammare, då den sitter antingen ingjuten i betong eller i flytspackel. Att riva ut allt i ett badrum, inklusive golvbrunn, är ofta något som den händige klarar av på egen hand. Viktigt är att försäkra sig om att vattnet först kan stängas av till blandare, WC-stol och eventuella vattenfyllda radiatorer, innan dessa kan tas bort.

Att riva ut allt, och slänga, på egen hand är ofta ett smart sätt att spara in arbetstid på hantverkare. Men innan väggar och golv täcks med skivor så ska ofta avlopp, vatten och elinstallation förberedas och dras.

Installation av el i badrum själv

Elinstallation finns reglerat i elsäkerhetslagen och det mesta av fast installation av el och elarbete i badrum får man helt enkelt inte göra som lekman. Detsamma gäller installation av elektrisk golvvärme. Det finns dock golvvärme med lågspänning och annan el med lågspänning som är godkänd för en lekman att koppla in på egen hand.

Om du säkert vet hur du ska göra så får du på egen hand sätta apparatuttag och apparatdosor. Men att utöka eller ändra den fasta elinstallationen får du inte göra på egen hand.

Göra VVS-arbeten i badrum på egen hand

Generellt kan man säga att om vattnet går att stänga av till det du ska byta, med en ballofix eller kulventil, så kan du göra det själv. Detta gäller exempelvis byte av WC-stol och handfat med blandare. Duschblandare har ofta inte en synlig ballofix eller kulventil som det går att stänga av vattnet med inne i badrummet. Då behöver man istället stänga av vattnet till hela huset eller lägenheten. Är man det minsta osäker ska man prata med någon som verkligen vet, helst en professionell VVS-installatör.

Men för den händige som vill göra så mycket som möjligt av rörarbete själv så är det inte lika tydligt vad man får och inte får göra, till skillnad från elarbeten.

VVS-arbeten som alltså handlar om vatten, värme och sanitet får man till stor del göra själv. Däremot kan det krävas bygganmälan eller bygglov för åtgärden du planerar, men det är ju egentligen en annan sak och kan gälla renoveringsprojektet som helhet.

Det är ändå ett bra råd att anlita en behörig fackman, helst auktoriserad av branschorganisationen Säker Vatten- Detta så fort arbetet gäller att ändra om i vattentillförseln med nya rördragningar och anslutningar, eller kanske sätta in ett nytt avlopp.

Av egen erfarenhet så är avloppsrör enklare och “säkrare” byta ut och montera på egen hand. Har du en god kontakt och dialog med din VVS:are så kan denne kontrollera att det ser ok ut innan exempelvis golvet täcks med spånskivor. Men när det kommer till trycksatta vattenledningar och nya avlopp så bör man anlita en VVS:are som kan sin sak, även om det inte finns något lagkrav.

Får man flytspackla badrum själv?

Ja, man får flytspackla badrummet själv. Men det är ett moment som många drar sig för att göra på egen hand, vilket är fullt förståeligt eftersom ett badrum måste ha ett korrekt fall för att vatten ska rinna dit det ska och inte någon annanstans. I delar av badrummet som har golvbrunn och kontinuerligt utsätts för vatten ska ett korrekt fall vara inom intervallet 7-20 mm/m (motsvarar 0,7-2,0% lutning).

Eftersom flytspacklingen hamnar innanför tätskiktet, alltså under det, så får man och kan man göra det själv. Men det är en stark rekommendation att ha en dialog både med VVS:aren som kopplar in och trycktestar eventuellt golvvärme och plattsättaren eller mattläggaren som gör tätskiktet. Är de OK med att du gör vissa moment finns det ofta en hel del du kan göra på egen hand. Exempelvis förbereda golvet för flytspackling genom att täta springor och håligheter, för att inget spackel ska rinna ut. Du kan ofta själv lägga ut rotnät, även kallat spackelnät, och lägga ut och fästa golvvärmerör i en slinga. Innan flytspackling så måste golvvärmeslingan (vattenburen) provtryckas och kontrolleras så att inga läckage förekommer. I denna artikel kan man läsa mer om hur mycket golvvärme bygger i höjd och vilket typ av golvvärme som är lämplig att välja.

När det kommer till själva flytspacklingen så är det ett bra råd att ta hjälp av någon som gjort det förut, eller bara för att få ett par extra händer och ögon som ser till att fallet blir rätt och ytan jämn och fin.

Hur mycket höjs golvet med golvvärme?

Vid renovering är det vanligt att ersätta radiatorer eller element med golvvärme, men hur mycket påverkar det golvnivån?

När man lägger golvvärme på bjälklag bygger golvvärmen mellan 5 mm till 22 mm i golvnivå beroende på val av golvvärmesystem och golvtyp. Den lägre bygghöjden ger generellt elektrisk golvvärme, vilket kan lämpa sig för mindre rum som badrum, medan den högre bygghöjden gäller vattenburen golvvärme. Vattenburen golvvärme i golvvärmeskivor kan ofta innebära att bygghöjden blir oförändrad.

Hur mycket bygger golvvärme i höjd?

Väljer man vattenburen golvvärme så behöver kan man räkna med att den nya golvnivån höjs mellan 13-22 mm jämfört med utan golvvärme. I bästa fall höjs inte golvnivån alls. Men det beror också på vilket golv man lägger.

Den lägre bygghöjden får man med speciella golvvärmeskivor av cellplast, som jag skriver om lite längre ned. Den högre bygghöjden på 22 mm innebär att spårade värmeskivor i sågspån läggs direkt på golvbjälklaget. Detta innebär i praktiken att golvet egentligen inte alls behöver bli högre jämfört med om man inte har golvvärme. Väljer man parkettgolv exempelvis så hade man ändå behövt ett stumt underlag under, som ett undergolv eller golvspånskiva på 22 mm. Undantaget är om du väljer en golvtyp som är tunnare, exempelvis en plastmatta, laminatgolv eller linoleumgolv. Då kan golvleverantören rekommendera att en extra spånskiva, fibergipsskiva eller golvgipsskiva på ca 10-15 mm läggs ovanpå golvvärmeskivan för att ge golvet tillräckligt bärighet och stumhet. Detta beror på att den spårade golvvärmeskivan inte är fullt så stark och bärande som en normal golvspånskiva, på grund av spåren som är 18 mm djupa. I synnerhet där spåren vänder är värmeskivan väldigt skör och kräver också extra stöd underifrån.

Spårad golvvärmeskiva för vattenburen golvvärme

Generellt är 22 mm spårade golvvärmeskivor i sågspån en vanlig, kanske den vanligaste, metoden för vattenburen golvvärme på träbjälklag. Om man ersätter ett gammalt undergolv med dessa skivor kan man som sagt i flera fall undvika en högre golvnivå, givetvis beroende på hur mycket själva golvet bygger jämfört med vad som legat där tidigare.

För att lägga spårad golvvärmeskiva behöver det gamla golvet och undergolvet då rivas bort innan läggning. Äldre hus har ofta ett undergolv av någon form av spontat material, ofta ett gammalt massivt trägolv. Det kan förstås vara väldigt olika och ibland händer det att man stöter på ett fint gammalt plankgolv som man hellre vill behålla och behandla som ett gammaldags skurgolv.

När jag exempelvis själv skulle lägga golvvärmeskivor vid renovering så ersatte jag ett gammalt och slitet massivt trägolv på 30 mm med 22 mm golvvärmeskivor. Eftersom det tidigare hade legat ett 14 mm parkettgolv på det massiva golvet och jag skulle lägga ett 20 mm furugolv på golvvärmeskivorna, så blev det nya golvet inte högre utan faktiskt någon millimeter lägre!

Bygghöjd för elektrisk eller vattenburen golvvärme på befintligt golv

Vill man av olika anledningar inte ta bort det gamla undergolvet så kan man lägga in tunna golvvärmeskivor av spårad cellplast, för vattenburen golvvärme. Dessa finns ner till 13 mm tjocka och innebär att golvhöjden oftast bara behöver höjas med någon centimeter beroende på hur mycket det tidigare golvet byggde. Golvvärmeskivor i cellplast fungerar med i princip alla typer av golv. Det man ska tänka på är att vid läggning av tunna golv, som plastmatta, så krävs ett extra skivmaterial mellan golvvärmeskivan och golvet, för att ge golvet tillräcklig stabilitet.

Elektrisk golvvärme ger i regel en låg bygghöjd på mellan 5-10 mm. Det är särskilt lämpligt i mindre utrymmen och vid renovering där det inte är lönsamt eller praktiskt möjligt att lägga vattenburen golvvärme. Exempelvis när ett badrum eller hall ska få nytt klinkergolv.

Bygghöjd för golvvärme i badrum

I badrum med våtzon 1 (som innehåller golvavlopp från dusch eller badkar kort och gott) krävs att det finns ett fall i golvet som låter vattnet rinna mot golvbrunnen. Detta skapas oftast med en avjämningsmassa som flytspackel. Det finns även skivor för fallbyggnad som är godkända.

Det man ska tänka på är att flytspacklet ska bygga en viss höjd över golvvärmen. För elektrisk golvvärme brukar man rekommendera minst 15 mm på lägsta stället, alltså vid golvbrunn. För vattenburen golvvärme är det 15 mm ovanför slangen på lägsta stället, eller minst 30 mm flytspackel som tunnast som gäller. Detta för att plattan, som flytspacklet utgör, ska bli tillräckligt stark.

Tar man vattenburen golvvärme som exempel blir bygghöjd vid lägsta punkten, vid 12 mm vattenslang, något förenklat:

Armeringsnät 5 mm + vattenslang 12 mm + flytspackel 15 mm = 32 mm vid lägsta punkt.

Med normalt fall på 10 mm ger det 42 mm flytspackel i badrummet. Ovanpå detta kommer fix och klinker eller liknande. Räkna med ca 10 mm, alltså total bygghöjd ca 52 mm.

Tänk på att om det ska flytspacklas på en spårad golvvärmeskiva 22 mm så krävs ett regelavstånd på CC300 för golvbjälkarna. Detta för att ge ett stumt golv som tål belastning från avjämningsmassan/flytspacklet och de keramiska plattorna, ofta klinkers, samt rörelser i konstruktionen som kan orsaka sprickbildningar i golvet.

Vilken typ av golvvärme är lämplig vid renovering?

Vattenburen golvvärme i golvvärmeskivor är vanligt förekommande vid renoveringar. Golvvärmeskivor läggs antingen på golvbjälklaget eller på befintligt golv. Vid nybyggnation är det närmast standard att gjuta in golvvärme i grundplattan till bostadshus idag, medan spårade golvvärmeskivor läggs på övervåningen. För att inte tappa takhöjd i onödan så är det viktigt att tänka på vilken typ av golvvärmesystem man ska välja. Det ska förstås också vägas mot hur omfattande renoveringen är tänkt att vara.

Vad ska man tänka på innan man väljer golvvärmesystem?

Vid renovering och installation av golvvärme är man ofta intresserad av att behålla så mycket takhöjd som möjligt. Men det är inte bara hur mycket golvvärmen bygger i höjd som avgör valet. Här är en enkel checklista att ta hjälp av vid valet av golvvärmesystem:

Finns det redan vattenburna radiatorer eller element, alltså är det redan cirkulerande varmvatten som värmer huset? JA eller NEJ?

Ska det läggas golvvärme på en större yta, t.ex. flera större rum som kök, vardagsrum, allrum, eller ett helt våningsplan? JA eller NEJ?

Om svaret är JA på båda frågorna så är det en klok idé att kika på vattenburen golvvärme, eftersom att husets uppvärmning från t.ex. en bergvärmepump eller luft/vatten-värmepump redan står för uppvärmningen. Även om startkostnaden för installationen av vattenburen golvvärme mätt i arbetstid och material är större än för golvvärme med elslinga. Det är alltså viktigt att ur ett långsiktigt perspektiv planera och räkna på valet av golvvärmesystem innan man sätter igång. Det är lika viktigt som hur golvet ska byggas upp för att inte tappa takhöjd i onöda.

Förutom den upplevda effekten av en lägre takhöjd, så kan en höjd golvnivå påverka placeringen av apparatdosor för elinstallation, beroende på valet av golvsocklar och listverk. Men mest avgörande för valet av golvvärmesystem bör vara energiåtgång, husets uppvärmning, storlek på rummet och ytorna som ska beläggas med golvvärme och om golvvärmen ska stå för husets uppvärmning eller endast ge en komfort och behagligt golv att gå på vintertid.

Elektrisk golvvärme har den stora fördelen att den ger låg bygghöjd och att den inte kräver lika stort ingrepp. Tänk dock på att installationen ska utföras av en behörig elektriker.

Hur gör man vändspår i spårad golvvärmeskiva?

Jag hade själv lagt golvvärmeskivor av spån för vattenburen golvvärme, när det slog mig att det saknades vändspår. Här delar jag hur jag gjorde vändspår på egen hand.

När man lägger golvvärmeskiva behövs det vändspår för golvvärmen i ändarna av spåren, för att värmeledningsröret ska kunna byta riktning. Vändspåren fräser man antingen med en golvvärmefräs eller överhandsfräs alternativt så använder man färdiga vändskivor med vändningar redan när skivorna läggs. Tänk på att skivorna är som svagast vid vändningarna och behöver extra stöd underifrån.

Planering av vattenburen golvvärme

Innan jag går igenom hur man gör vändspår, eller vändningar, för golvvärmeslingan, är det viktigt att överskådligt prata om hur man bör planera dragningen av vattenburen golvvärme.

Här utgår jag ifrån vattenburen golvvärme som läggs ovanpå golvbjälklag genom 22 mm golvvärmespånskivor.

Tumregel nummer ett är att golvslingan läggs parallellt med den kallaste ytterväggen. Men beroende på vilken typ av golvvärmelösning som används så är det kanske inte genomförbart på ett praktiskt och enkelt sätt. Det gäller exempelvis om man använder spårad golvvärmeskiva. Denna ska läggas tvärs golvbjälklaget, vilket kan göra det svårt att styra så att slingan löper parallellt med den längsta eller kallaste ytterväggen. Men det finns alternativa lösningar som jag går in på mer längre ned.

Tumregel nummer två är att “framledningen” alltid bör dras utefter ytterväggen om sådan finns i rummet. Framledningen är helt enkelt starten och den varmaste delen av golvvärmeslingan. Tänk det som att den första halvan av längden av slingan leder fram värmen, medan den andra hälften leder den tillbaka. Längs en kall yttervägg kommer mer värme att avges från värmeledningsröret.

Beroende på var framledningen av slingan hamnar så är det inte alltid som de frästa spåren i golvvärmeskivan passar. Därför är det viktigt att redan innan skivorna ska läggas planera för hur slingan ska dras och därmed var vändningarna hamnar. Markera ut vändningar och eventuellt extra framlednings- och matningsspår med en markeringsfärg, märkspray eller liknande.

Färdiga vändskivor eller fräsa egna vändspår?

Det finns exempel när man kan vara tvingad att fräsa egna vändspår. Kanske har golvvärmeskivor först lagts ut och därefter byggs ett platsbyggt skafferi eller annan icke bärande vägg som påverkar och begränsar dragningen av golvvärmeslingan. Då får spåren anpassas utifrån detta.

I vissa fall har man kanske flyttat in i ett nybyggt hus där nedervåningen är färdig medan övervåningen är oisolerad men bjälklaget täckt av golvvärmeskivor.

Vet man från början hur rummet kommer vara utformat så kan man planera så att golvvärmeskivorna kompletteras med vändskivor i varje ände, alltså slutet av varje rad av golvvärmeskivor. Vändskivor är som namnet antyder värmeskivor med frästa vändspår som passar med spåren i de vanliga värmeskivorna.

Fräs egna vändningar i spånskivan

När man ska fräsa vändspår och kompletterande spår kan man antingen hyra en golvvärmefräs, eller använda en överhandsfräs med en mall. Att hyra en golvvärmefräs är särskilt lämpligt vid stora golvytor. Den skonar också kroppen lite när man kan stå upp och utföra jobbet utan att behöv gå ner på knä och resa sig så många gånger. Man kan hyra en golvvärmefräs för omkring 300 kr per dag eller mellan 1000-1500 kr för en vecka.

En överhandsfräs med ett frässtål 20 mm gör också jobbet med att fräsa spåren. Om du inte har en egen så finns det många modeller att välja mellan, men i regel räcker det med en enklare överhandsfräs för fräsning av vändspår. Dessutom har man ofta stor nytta av en överhandsfräs vid andra arbeten. För att fräsa jämnt rundade vändningar behövs en fräsmall som överhandsfräsen kan löpa efter. En fräsmall finns att köpa men kan också tillverkas på egen hand av en bit spånskiva.

Tillverka egen mall för fräsning av vändspår

Så här kan man enkelt göra en egen mall för fräsning av vändspår:

Ta en bit spånskiva, 12 till 22 mm tjock, eller överbliven golvvärmeskiva. Skär till en ca 50 cm lång bit som i bredd täcker precis två spår.
Sätt en remsa spånskiva på vardera långsida av biten, så att dessa löper i spåren och håller mallen på plats.

Rita ut en halvcirkel som handöverfräsen ska löpa mot. Halvcirkeln hamnar i kortändan av mallen. En spik med ett snöre och en penna gör det enkelt att placera ut och rita halvcirkeln. Ta hänsyn till avstånden mellan frässtålet och kanten av anhållet på maskinen. Detta avstånd ska föras över på mallen.
Såga ut halvcirkeln med en sticksåg. Din mall är klar och flyttas lätt från ett spår till nästa och hålls på plats med lite extra tryck från ett knä.

Golvvärmeskivans svaga punkt

En vanlig standard för golvvärmeskiva är 22 mm tjock och har ett spårdjup på ca 18 mm och spårbredd på ca 20 mm. Det innebär att skivan blir väldigt svag och lätt knäcks så snart spåren vänder och därmed går i två riktningar i skivan. Det är därför viktigt att det finns, eller kompletteras med, stöd under skivorna där vändspåren hamnar. Så länge spåren löper parallellt med varandra och tvärs golvbjälklaget så förblir skivan stabil och tål den belastning den är avsedd för.

Om du vet var vändspåren hamnar redan innan skivorna läggs, så kan en träregel, en så kallad kortling, skråskruvas fast mellan två golvbjälkar på dessa ställen. Skråskruvning innebär att skruven skruvas i snett genom träregeln och in i golvbjälken. Alternativ kan en träregelstump på 2-3 decimeter skruvas fast på bjälken som ett stöd under kortlingen.

Är du istället tvungen att planera dragningen av vändspår och eventuellt framledningsspår efter att golvvärmeskivorna lagts och fixerats i golvbjälklaget? Då kan man se till att förlägga vändspåren som ett “U” över bjälkarna. Tänk bara på att skruvarna i golvskivorna ibland kan behöva flyttas något i sidled, för att undvika att man fräser spåret rakt över dessa.

Om färdiga vändskivor läggs ut från början så ska man se till att förstärka med kortlingar för dessa i de bjälklagsfack där vändskivorna hamnar.

Olika golvtyper kräver olika mycket stöd ovanpå golvvärmeskivan

Hur mycket stöd som behövs över en golvvärmeskiva beror på vilken typ av golv som ska läggas. Jag menar alltså inte att kortla med träreglar under vändspåren i värmeskivan, utan att det beroende på golvbelag i vissa fall krävs extra stöd ovanpå värmeskivan.

Som exempel är ett massivt trägolv på mellan 22-30 mm tillräckligt bärande i sig själv och kan läggas direkt på golvbjälkar. Det innebär att extra stöd inte behövs i det fallet detta läggs ovanpå golvvärmeskivan.

Även ett parkettgolv som normalt bygger 15 mm är ett tillräckligt stabilt och tryckfördelande golvbelag för att läggas ovanpå golvvärmeskivan. Detsamma gäller laminatgolv. Ska en plastmatta läggas så rekommenderas det av t.ex. Uponor att en 10 mm spånskiva eller liknande läggs mellan golvvärmeskivan och plastmattan, för att golvlösningen ska bli tillräckligt stabil.

Alternativ till spårad golvvärmespånskiva

Det finns flera olika systemlösningar för golvvärme på marknaden. När det gäller renovering så är det vanligast med värmeskivor av spån eller cellplast som läggs ovanpå golvbjälklaget, likt det som jag gått igenom här ovan. Ett alternativ till spårade skivor är att först lägga glespanel 22×120 mm eller liknande på bjälklaget, med en 20 mm distans mellan glespanelen. Värmeslingan läggs sen mellan glespanelen som i varannan ände slutar en bit innan väggen, för att tillåta värmeslingan att göra en vändning. Denna metod kräver att 22 mm ”vanlig” golvspånskiva läggs ovanpå glespanelen i de fall plastmatta eller laminat ska läggas. Parkettgolv 15 mm eller trägolv 22-30 mm kan läggas direkt på glespanelen. Men för parkettgolv skulle jag ändå välja att lägga en tunnare spånskiva 10-16 mm ovanpå glespanelen, för att uppnå en god stabilitet och tryckfördelning i golvet.

Kan man förvara gipsskivor utomhus?

Inför ett byggprojekt med gipsskivor är det viktigt att ha förberett hur och var gipsen ska förvaras eftersom den är skrymmande och känslig för fukt.

Gipsskivor kan förvaras tillfälligt utomhus vid torrt klimat. En gipsskiva drar snabbt åt sig fukt, blir mjuk och faller sönder om den ligger i en fuktig miljö, även om den är täckt med plast. Vid torrt väder, på sommaren eller vintern, kan gipsskivor förvaras utomhus i en vecka eller mer, förutsatt att de förvaras övertäckta på torrt underlag och med möjlighet för luft att strömma mellan mark, täckning och skivorna.

Hur förvaras en gipsskiva bäst?

Gipsskivor kan lätt ta skada eller deformeras vid felaktig förvaring. Därför är det viktigt att en förvaringsplats finns redo när skivorna levereras. Allra helst ska skivorna förvaras inomhus i rumstemperatur, liggande på plant underlag, med ströläkt under på max 600 mm mellan dessa. Det är viktigt att skivorna inte förvaras i fuktig miljö där de snabbt drar åt sig fukten, blir mjuka, börjar mögla och snabbt smular sönder.

Gipsskivor kan förvaras i kallare temperatur, exempelvis ett ouppvärmt garage eller förråd, eller utomhus. Det viktiga är att de förvaras tillräckligt luftigt, torrt och på plant underlag.

Ett misstag man kan göra är att täcka en bunt med gipsskivor utomhus med presenning som sluter tätt mot gipsen, utan möjlighet för luft att ventilera bort fuktig luft eller markfukt underifrån. Gipsen kommer då snabbt att bli fuktig och förstöras. Det är därför viktigt är att lägga en distans mellan gipsskivorna och presenningen, exempelvis genom att lägga en pall eller reglar på den översta skivan, innan man övertäcker med presenningen. Det är också viktigt att gipsen kommer upp ordentligt från marken genom att lägga den på ett eller flera lager med lastpallar och att presenningen spänns ut en bit från gipsbuntens sidor, för att undvika att den sluter tätt. På så vis får du ett täckt paket som samtidigt kan andas och låta fukten ventileras bort. På detta sätt kan gipsen tillfälligt förvaras utomhus, men det är såklart beroende av rådande väder- och fuktförhållanden hur länge.

Hur mycket fukt tål en gipsskiva?

En normal gipsskiva behåller sin stabilitet och fulla styrka vid upp till 85% relativ fuktighet under tillfälliga och korta perioder. Som en jämförelse är den normala rekommenderade fuktigheten inomhus mellan 40% till 60% relativ fuktighet. Om gipsskivor har utsatts för hög luftfuktighet eller fukt en kortare period så krävs det att skivorna får torka ut ordentligt efteråt, eftersom mögelpåväxt annars riskeras då gipsskivan delvis är gjord av organiskt material. Gips som utsätts för långvarig fukt och hög luftfuktighet kommer att mögla och förstöras. Vi fuktskador så behövs oftast den gips som varit utsatt för fukt rivas bort och ersättas, medan intilliggande gipsskivor som inte blivit direkt utsatt kan räddas med hjälp av en luftavfuktare i rummet.

Förvaring av utegips och fibergipsskivor

Även utegips och fibergipsskivor, som exempelvis Fermacell, ska förvaras på torrt, plant underlag med strö emellan, precis som normalgips. Förvaras skivorna utomhus så gäller det att det är luft mellan gipspaketet och täckningen, samt luft mellan marken och paketet.

Hur hanterar man stora gipsskivor själv?

Det finns praktiska hjälpmedel för att hantera gipsskivor. Gipsskivor är både skrymmande, tunga och ömtåliga för stötar och knäcks lätt av om de hanteras fel. Med ett bärhandtag som är anpassat för byggskivor i trä eller gips så går det mycket lättare och smidigare att bära gipsskivorna. Bärhandtag ger en bättre arbetsställning för kroppen och ett bättre grepp om skivan. Men man måste ändå vara försiktig och balansera skivan noga för att undvika att den knäcks.

Om man behöver förflytta gipsskivor själv så är det en stor fördel att använda “90-gips”, alltså med bredden 90 cm, för att underlätta i vikt och storlek. 90-gips har blivit vanligast på byggena och i handeln då de är smidigare och enklare att hantera. Montagehandskar är att rekommendera, speciellt om man inte har hjälp av ett bärhandtag eller en kompis för den delen. Se också till att det finns gott om utrymme för svängradie när du kommer kånkande med skivan och tillräcklig höjd och fritt gångstråk för att lyfta, svänga, vända och försiktigt lägga ned skivan på jämnt underlag.

Hur mycket väger gipsskivor?

En normal gipsskiva med måtten 2500 cm x 90 cm väger mellan 15 och 18 kg beroende på tjocklek och tillverkare. Den vanligaste tjockleken på normalgips är 12,5 eller 13 mm och en 90-skiva väger då ungefär 15-16 kg.

Här kommer snart en tabell som visar vikten och måtten för de vanligaste storlekarna och sorternas gipsskivor.

Gör dig redo för nästa projekt