Utomhus – Sida 3 – smarta hemmasnickaren

Det kan finnas många fördelar med att koppla samman värme, vatten och avlopp i en stuga eller attefallsstuga med sitt boningshus, om de står nära varandra på tomten och förutsättningarna är de rätta. Här vill jag dela hur jag gjorde. En kulvert mellan ett boningshus och en stuga eller attefallsstuga på tomten, kan byggas som en låda av cellplast, under eller på marknivå. Kulverten kan innehålla och skydda olika sorters rör och ledningar, beroende på husets uppvärmning och placering av värme, avlopp och vatten. Avlopp kräver ett korrekt fall och vatten och värme isoleras med rörisolering. Kulverten fylls upp med singel och är den ovan mark är det viktigt att den skyddas mot väder och slitage. Varför bygga en kulvert på egen hand Varför man väljer att på egen hand bygga en kulvert mellan exempelvis sitt boningshus och en stuga på samma tomt beror på att man vill kunna dra fram vatten och värme från sitt hus till stugan på tomten och skydda detta mot frost och slitage från omgivningen. I kulverten kan man även lägga avloppsrör från stugan och låta ansluta detta till husets avloppssystem, om förutsättningar finns att skapa ett tillräckligt fall. Bygger man kulverten på egen hand kan även spara pengar och få den skräddarsydd efter de behov man har. Självklart finns färdiga och isolerade kulvertrör att köpa, men beroende på längd (metervara) och hur många och vilka sorters rör och ledningar de ska innehålla, så kan det bli en väldigt kostsam historia. Det kan därför vara en besparing väl värt tiden att anlägga och bygga en kulvert på egen hand. När behövs en kulvert? När man behöver använda sig av en kulvert beror främst på hur och när stugan, eller den sekundära byggnaden som vi också kan kalla den, ska användas. En oisolerad gäststuga som enbart är tänkt att användas på sommaren kan mycket väl klara sig med att kallt tappvatten ansluts genom en nedgrävs slang från huset, som kopplas ur och töms inför vintern. Varmvatten, om det behövs, kan värmas i en liten varmvattenberedare i stugan eller genom solfångare för varmvatten. Viktigt för varmvattenberedaren är att den töms och dräneras inför vintern. Lite extra värme under kalla sommarnätter och dagar kan fås genom ett par oljeradiatorer. Avloppet från toaletten kan skötas genom en förbränningstoalett om det inte är anslutet till husets redan godkända avloppssystem. Det är också viktigt att det så kallade BDT-vattnet, det vill säga bad-, disk- och tvättvatten, även kallat gråvatten, renas på rätt sätt, om det inte är anslutet och leds bort via husets avlopp. Vilka faktiska krav som gäller för avlopp och BDT-vatten som inte tas om hand via ett redan godkänt avloppssystem och eventuellt reningsverk kan man reda på genom sin kommun. Man kan alltså säga att om stugan, attefallsstugan, ja, den sekundära byggnaden, ska vara av åretruntstandard så gör man klokt i att låta vatten och eventuellt värme och avlopp läggas i en kulvert som byggs på ett sätt så att rören tål rejält med kyla, men också slitage och spring. Exempel på en kulvertlösning Jag har själv stått inför utmaningen att genom en kulvert koppla samman en nyrenoverad stuga på tomten med vårt boningshus ungefär 20 meter ifrån varandra. Viktigt att säga är att stugan innan renoveringen var oisolerad och användes enbart på sommarhalvåret. Innan renoveringen hade tidigare ägare satt in en mindre varmvattenberedare och dragit en ca 20 mm PEM-slang genom gräsmattan till stugan från huset. På så vis fick stugan kallvatten från huset och med hjälp av varmvattenberedaren även varmt vatten. Men så fort temperaturen gick mot nollan var det viktigt att med en sådan lösning dränera systemet på vatten, för att förhindra frostsprängning i ledningar och varmvattenberedare. Stugan värmdes upp av flera oljefyllda radiatorer. Men så snart temperaturen föll ute var det som att elda för kråkorna. Avloppet från toaletten sköttes av en liten avloppspump med kvarn som malde ned spolmassan och pumpade iväg det, tillsammans med BDT-vattnet, genom en nedgrävd PEM-slang (diameter ca 40 mm), med fall till huset där det anslöt avloppssystemet genom en källarvägg. När stugan renoverades så ville jag dra nytta av både varmt och kallt tappvatten från huset, men också värmevatten för framledning och retur från husets bergvärmepump. Alternativen var att installera en luft-luftvärmepump eller en elburen golvvärmeslinga, men eftersom huset redan hade en effektiv bergvärmepump så kändes de andra alternativen inte ekonomiskt försvarbara. Stugans placering i förhållande till huset var även gynnsamt för att dra avloppsrör med tillräckligt fall från stugan och ansluta detta till husets avloppssystem genom en källarvägg. Dessutom drogs ett extra tomt PEX-rör i kulverten ifall en VVC-pump skulle installeras i framtiden. Alltså en “VarmVatten-Cirkulationspump” som cirkulerar det varma tappvattnet så att det alltid finns direkt när kranen öppnas. Planering och placering När en kulvert ska byggas är det viktigt att planera och placera den på ett lämpligt sätt. Ibland finns inte många alternativ. Men här är några bra frågor att ställa sig i planeringsstadiet: Kan kulverten grävas ned i marken som sen återfylls, eller behöver den helt eller delvis byggas ovan mark? Exempelvis om det är bergigt i marken eller berg i dagen.Kan kulverten byggas så att det går att förlägga avloppsrör i den med tillräckligt fall, för att slippa en avloppspump i den sekundära byggnaden?Vilka olika rör och funktioner ska kulverten rymma? Tänk exempelvis på att lägga i ett extra PEX-rör ifall en VVC-pump ska anslutas i framtidenMed en extra PEM-slang med draglina i kulverten är du redo ifall en nätverkskabel eller kanske elkabel ska dras fram i framtiden.Om kulverten inte helt kan grävas ned och täckas, kan den då byggas och kläs in med exempelvis sten, betong eller trä och smälta in i trädgården på något sätt?Hör med din kommun ifall bygget av din kulvert, och rören den ska innehålla, kräver några godkännande eller bygglov där du bor? Placeringen av kulverten, alltså var i huvudbyggnaden/boningshuset respektive den sekundära byggnaden som den ansluter, är också väldigt viktigt. Finns det tappvattenrör och värmerör i huset med lämplig placering för att ansluta kulverten till? Om avlopp ska dras i kulverten, finns det en avloppsstam i huset som går att komma åt och ansluta till? Förutsättningarna för varje hus är i stort sett unika, men placeringen är viktig för att kulverten och dess rör inte ska bli onödigt långa och ge upphov till onödiga förluster i värme och tryck inte minst. Kulvertens material och uppbyggnad Själva materialet som kulverten byggs av är cellplastskivor. Cellplastskivor delas in i XPS och EPS. XPS är hårdare, tål högre påfrestning och lämpar sig bäst för att göra en egen kulvert. Det finns anpassade XPS-kulvertar i cellplast att köpa, även kallade isolerlådor. Dessa kommer då som ett paket med olika skivor att sätta ihop till en låda, med spårade bottenskivor, täcksidor med en fjäder som trycks i spåret och täcklock att försluta kulverten med så snart den är fylld med singen (4-8 mm grovlek). Det går även att köpa buntvis med standardskivor av XPS-cellplast som går att bygga ihop till en isolerlåda på egen hand. XPS-isolering med måtten 50x600x1200 mm är en lämpligt och lättarbetad storlek som går lätt att klyva och kapa med en vanlig fogsvans eller annan handsåg. Var noga med isoleringen Beroende på om kulverten grävs ned helt i marken eller hamnar ovan mark, så kommer olika många lager av cellplast att krävas för att göra den frostsäker. Men den kanske viktigaste frågan är var i landet det handlar om. En kulvert i norra Sverige kommer naturligtvis kräva fler lager än en kulvert i södra landet, under samma markförhållanden. I mitt fall pratar vi södra landet och en kulvert delvis ovan och under mark som byggdes av ett lager 50 mm skiva i botten och dubbla skivor på sidor och toppen. Även en färdig isolerlåda kan vara viktig att klä in med extra lager XPS-isolering. Tänk på att göra så raka och jämna snitt som möjligt när skivorna delas. Detta för att få lådan så tät och välisolerad som möjligt. En rak och jämn yta gör det också lättare att limma ihop skivorna och få delarna att fästa mot varandra. Även en isolerlåda som man köper i anpassade delar kommer glappa lite beroende på kulvertens sträckning, vinklar och lutning. Fogskum kan vara bra att fylla i springor med. När bottenskivan lagts ut längst hela den planerade sträckningen för kulverten så sätts sidorna på plats genom att tryckas i de färdiga spåren eller tryckas mot bottenplattan om spår saknas. Använd lim och ett lim för utomhusbruk och lämpligt för cellplast! Om kulverten byggs ovan mark behöver sidorna stöttas med exempelvis tillfälliga trästöttor eller stöd i form av natursten, murblock eller marksten för stödmurar beroende på hur kulverten ska kamoufleras. Samtliga rör för värme och tappvatten, ofta 18 eller 20 mm PEX-rör, kläs med rörisolering och läggs ut i kulverten. Ibland får man låta ändarna av rören ligga i rullar i vardera ände i väntan på att de ska anslutas i respektive byggnad, om de inte kan dras in eller stickas in genom fasaden eller källarväggen direkt. Om det är en stuga eller byggnad på plintgrund så kan ibland kulverten gå in under golvbjälklaget så att rören kan sticka upp genom trossbotten. Fyll successivt upp kulverten, alltså den öppna lådan, med singel i storlek 4-8 mm och var noggrann så att alla håligheter in mellan rören fylls upp. Först därefter när den är helt fylld, kan locket i form av ett par eller fler lager XPS-skivor limmas på. Extra uppvärmning i kulverten När kulverten och dess rör väl är i drift så avges värme naturligt från värmerör och rör med varmt tappvatten och på så vis värms de kringliggande rören också upp i kulverten. Exempelvis avloppsör och kalltappvatten. VIll man helgardera sig vid extrem kyla så kan även kulverten utrustas med en värmekabel, eller så kallad frostvakt. Helst med fast anslutning och termostat för så pålitlig och säker drift som möjligt. Värmekabeln kan därmed slås på så snart temperaturen närmar sig fryspunkten, med risk för frusna rör. Skydda kulverten Om kulverten har grävts ned i marken så är det viktigt att skydda den mot omgivningen av främst två anledningar: Märk ut kulverten med ett markeringsband. För att undvika att exempelvis råka sätta en spade i kulverten är det bra att markera ut var den finns med ett markeringsband som läggs ned ovanpå kulverten, om möjligt helst ett par decimeter ovanför toppen av den, innan hålet återfylls. Speciellt viktigt är detta för framtida nya ägare som inte vet vad som finns dolt i jorden. Täck kulverten med en markduk innan den täcks med jord och fyllnadsmassor. Detta för att skydda den mot och minimera mängden jord och partiklar som med åren tränger ner i den med ytvatten från regn och snö. Kulvertens förmåga att dräneras och leda bort vatten minskar av inträngande matjord och lera. Skydda kulverten mot igenisning, isproppar och frostsprängning vid exempelvis strömavbrott och värmebortfall. Ifall ett längre strömavbrott inträffar under väldigt kall väderlek är det bra om systemet kan evakueras på tappvatten och värmevatten, för att förhindra att stillastående vatten fryser. Kamouflera kulverten. Om hela eller delar av kulverten läggs ovan mark, är det viktigt att skydda cellplasten mot slitage och söndervittring från regn, snö, solens UV-strålar och slitage från exempelvis barn som klättrar på den. Okyddad cellplast kommer att slitas sönder med tiden. Kulverten kan täckas med markduk innan den skyddas med exempelvis trall eller natursten, för att skapa en mur eller låda som kan smälta in i trädgården. Tillstånd Tänk på att kolla upp om det behövs några bygglov eller tillstånd för kulverten. Vanligast är att man vänder till till kommunen där man bor för att få svar på frågor kring bygglov. Ofta är det inte kulverten i sig som blir problemet, utan exempelvis kan det handla om något att följande: Stenmur som ska byggas för att täcka den, så kan det finnas gränser för hur högt den får byggas.Förändrad marknivå. Om kulverten resulterar i att marknivån förändras mycket så kan det behövas tillstånd. Avlopp som ska kopplas in eller ändrasAnnat som ofta kommunen kan svara på.