En spalje med armeringsnät kan utgöra ett fint inslag i trädgården och både ge stöd och skydd för växter och samtidigt skapa ett insynsskydd och vindskydd. Här delar jag tips hur jag har bygger denna typ av spaljé.
För att bygga en spaljé med armeringsnät används lämpligen stolpar av tryckimpregnerat virke, med dimensionen 95×95 mm eller 70x70mm. Stolparna sätts fast i marken med plintar eller markskruv. Armeringsnätet fästs antingen i hål som borras i stolparna eller med staketläkt lämpligtvis i dimensionen 28×45. Rostskyddad skruv används för monteringen.
Behövs bygglov för en spaljé med armeringsnät?
I regel behövs inte bygglov eller bygganmälan för en spaljé när den är högst 180 cm och har minst 50% luft och genomsyn mellan materialet. Men ingen regel utan undantag. För att försäkra dig om att göra rätt från början är mitt råd att söka information om bygglov och bygganmälan på din kommuns hemsida, eller kontakta kommunen. Ska spaljén placeras vid tomtgränsen till en granne är det en god idé att berätta om byggplanen och hur slutresultatet kommer se ut.
Förarbete och plintar
Skissa gärna upp spaljén så skalenligt som möjligt. Då får du en uppfattningen om proportionerna för spaljén och kan också beräkna materialåtgången på ett bättre sätt. Sätt gärna ut pinnar som markerar placeringen där spaljén ska hamna. Gärna i samma höjd som du tänkt på spaljén. Då kan du lättare föreställa dig hur spaljén kommer att se ut från olika vinklar.
Stolparna sätts fast i marken med plintar eller markskruv, beroende på hur markförhållandena ser ut. Ska markskruv användas är det viktigt att de går att skruva ner tillräckligt djupt i jorden. Plintar ska helst ner till frostfritt djup. Men en tumregel är att om du har en jord som består av grus och sten behöver man ett djup på 50-70 cm, vilket de allra flesta plintarna är anpassade utifrån Är jorden lös och mullrik så behöver plintarna komma ner djupare. Då kan du med fördel gjuta egna plintar med hjälp av ett gjutrör som kapas i lämplig längd. Till själva fästet är det bra att använda plintjärn som ger bra stadga åt stolparna, med fästpunkter högre upp på stolpen än en stolpsko.
Ta en avkapad del av en stolpe och skruva fast mellan plintjärnen innan de trycks ner i betongen. Då får du till rätt placering av plintjärnen vid gjutning av egen plint.
Verktygen som behövs
Om vi utgår ifrån att man inte har en stor maskinpark till hands så finns det några verktyg som bör ses som ett minimum för att göra arbetet lätt och smidigt:
- Grävspade (om plintar ska användas)
- Murarbalja (om plintarna ska gjutas)
- Murslev, kraftig handspade eller något annat att blanda betongen med (om plintar ska gjutas)
- Murarsnöre (för att markera var spaljén och stolparna ska placeras)
- Fogsvans (om elsåg inte finns att tillgå)
- (optimalt är en kap- och gersåg för att kapa)
- Vinkelhake (för raka sågsnitt)
- Måttstock eller måttband och penna
- Skruvdragare med bits och ev. träborr för förborrning
- Vattenpass (ett 60 cm eller 80 cm långt funkar bra)
- Bultsax eller metallsåg för att kapa armeringsjärnet
- Något att stå på, en pall eller trappstege.
- En kamrat som kan hjälpa till att hålla i vissa moment
Välj rätt armeringsnät till spaljén
Armeringsnät, eller armeringsmattor som de också benämns, kommer i olika utföranden. Det man behöver fundera över är hur stora rutorna ska vara i spaljén och hur tjockt armeringsjärnet ska vara. Vanliga benämningar på näten är 5100, 6100 eller 6150. Första siffran (5 eller 6) anger tjockleken i mm på själva järnet som mattan är uppbyggd av. De tre följande siffrorna (100 eller 150) anger rutornas storlek i mm. Det är egentligen en smaksak, men jag väljer 6150 som innebär lite kraftigare armeringsjärn och mindre rutor som helt enkelt skapar en mer dekorativ och skyddande spaljé enligt mitt tycke.
Värt att nämna är att den rostiga färgen får metallen redan på väg från stålverket när det obehandlade järnet reagerar med syre i luften och börjar korrodera. Men armeringsnätet kommer ändå att hålla i många år innan det rostar sönder.
Välj rätt virke och dimensioner
Om du inte har för avsikt att måla spaljén eller behandla virket med ett träskydd, så är mitt råd att välja tryckimpregnerat virke till spaljén. Då kommer den att gråna naturligt efter första säsongen och hålla mot väder, fukt och snö.
Stolpar
Beroende på vilken stil och uttryck du önskar på spaljén, så finns det såklart många sätt att skapa den och olika virkesdimensioner att välja bland. Om spaljén blir hög, över 180 cm, och lång, exempelvis 500 cm (5 m) lång, vilket innebär att en fullstor armeringsmatta används, då är min rekommendation att välja fyrkantiga stolpar med dimensionen 95×95 mm. Jag utgår här ifrån att allt virke är tryckimpregnerat för att hålla länge i skiftande säsonger med regn, snö och sol. Tänk på att många mindre kap- och gersågar inte klarar att kapa en 95×95 mm stolpe helt, utan ofta behöver man vända på stolpen för att komma åt från flera håll, alternativt använda en fogsvans.
Väljer man att göra spaljén med 75×75 mm stolpar kan det vara en god idé att borra hål i dessa för armeringen att fästas i. Tänk då på att klippa armeringsnätet så att det finns hyfsat jämnt utstickande pinnar i båda ändar, så att dessa kan stickas i hålen. Använd ett grövre borr än dimensionen på armeringsnätets pinnar, minst dubbla dimensionen. Annars kommer det vara väldigt svårt att passa in pinnarna i hålen. Borra genomgående hål i stolpen, så får du samma placering för armeringen på bägge sidor av stolpen.
Gör så här:
Sätt stolparna i stolpskon eller plinten och fixera lätt med en skruv så att stolpen går lätt att justera (skjuta så att den vinklas) i sidled. Sätt sen det tillpassade armeringsnätet mellan stolparna och fixera pinnarna i de förborrade hålen. Därefter kan stolparna fixeras ordentligt i stolpskon eller plintjärnet.
Ribbor eller staketläkt
Väljer man 95×95 mm stolpe så är det fint att använda ribbor eller staketläkt i dimension 28×45 mm för att hålla armeringsnätet på plats. Kapa först de vertikala (stående) ribborna i samma längd som stolparna. Därefter mäts de horisontella ribborna upp (om en överliggare ska användas).
Överliggare
En överliggare ger en snygg inramning till spaljén. Speciellt om man väljer den grövre varianten med 95×95 mm stolpar. Dessutom ger överliggaren extra stadga till konstruktionen. Till 95×95 mm stolpar rekommenderar jag virke av dimension 28×120 eller 45×120 som överliggare. Väljer man 75×75 mm stolpar så är 22×95 eller 28×95 mm överliggare lämpliga.
Spaljéns design kan varieras på många sätt. Vill man inte ha en överliggare kan man låta stolparna sticka upp en aning över armeringsnätet och pryda dem med stolplock i olika stil, eller så kan stolparna kapas med en vinkel längst upp för att vatten ska rinna av.
Välj skruv som håller
Det är viktigt att använda skruv för utomhusbruk och att använda rätt sorts skruv. Till plintjärn eller jordankare används ankarskruv med så kallad korrosivitetsklass C4, alternativt fransk träskruv som är varmgalvaniserad.
Till staketläkten kan träskruv eller trallskruv i C4-klass användas. Till ribborna (som bygger ut 45 mm från stolparna) används skruv med längden 80-90 mm. Tänk på att inte använda för grov träskruv till ribborna som annars riskerar att spricka. 4-5 mm är lagom. Förborra gärna för att minimera att det spricker.
Till överliggaren rekommenderar jag trallskruv som är i rostfri A2 eller A4. Detta eftersom vatten ofta blir stående på överliggaren efter regn och därför påverkar skruven med vatten på ett helt annat sätt.
I de fall som armeringsnätet inte ska fixeras i hål i stolparna utan hållas på plats med staketläkt, så sätter man ett par skruv på tvärs genom båda staketläkten, precis under en av armeringsnätets pinnar, på ömsom sidor av armeringsnätet. På så vis hålls armeringsnätet på plats även i vertikal riktning och hindras från att glida ner mot marken.
Bygga ihop spaljén
En hjälpande hand från en kamrat kan alltid vara bra när exempelvis stolparna ska sättas på plats och armeringsnätet ska fixeras. När väl det är på plats och eventuella stående staketläkt som håller det på plats, så går ofta överliggare och horisontella staketläkt bra att montera på egen hand. Men det är såklart fullt möjligt att för de flesta att få ihop spaljén helt på egen hand.
